1/2 Marathon med mersmak!

Igår (tisdags) vaknade jag upp ovanligt pigg i både kropp och knopp, vilket troligen går att härleda till att jag sen söndagen lagt på mig drygt 3 kg vätska och/eller bukfylla och detta är såklart inte bara av ondo när det rör sig om muskelglykogen? (jag deffar, så jag går ej upp i fettvikt)

Med en bra känsla i kroppen och tron att kroppen bär på extra mycket energi så började jag planera kvällens träning, där det hela sluta med att jag snitslade en 21,1 km lång runda i tron att jag skulle kunna få slutföra mitt andra försök på ett halvt marathon!

 
Med tanke på hur tufft förra försöket var så var jag inte helt säker på att jag skulle klara detta och för att motivera mig själv så slängde jag ut en brasklapp på twitter att "nu var det dags" och fick inte helt otippat en del respons och här inser man att det faktiskt finns positiva bra saker med dessa sociala medier.

För på grund av dessa ord så valde jag att denna gång göra allt i min makt att faktiskt löpa lungt och inte ta ut mig som om det vore mitt sista lopp jag springer innan jag dör (för ungefär så det blir 9 fall av 10).

Nu äter jag ju aldrig mat innan min träning, så stämplade ut från jobbet som vanligt och väl hemma så åkte mina löparskor på cirka 20 timmar in i fastan!

Sen blandade jag en shake med 30g malto (snabba kolhydrater), 10g bcaa (aminisyror) & sköljde ner detta med 600mg koffein. Passade även på att blanda 5dl vatten med 30g malto!

På med övriga löparoutfiten och sen bar det av för lite uppvärmning, där jag strategiskt placerade ut vattenflaska på stället jag skulle passera vid 8,5km!

I lurarna så hade jag för mig helt ny träningsmusik i spellistan, då jag nämligen slog på något som jag normalt sover till på till/från jobbet på bussen. För dagens långpass skulle vara i LUGNT tempo!

Tittar man på kurvorna ovan så kan man se att jag faktiskt gick ut ganska exakt som planerat och efter ett par kilometrar kändes det nästan oförskämt enkelt och att ligga i ett 5:10-5:20-tempo (strax under 12 km/h) passade musikens bmp perfekt kontra min uppleva ansträngning så känslan var riktigt bra!

Vid 8,5 km hade jag ett väldigt snabbt depåstopp där jag plockade upp min utplacerade vattenflaska med lite energi, men valde att hålla fast vid denna till 10,5km då min blåsa höll på att spricka. Så blev x dl vätska ut och 5dl in + 200 mg koffein som jag hade stoppat i bakfickan...

Sen fortsatte jag vidare!

Som ni ser ovan kan man nästan se antydan till att jag här fick en extra boost av energi och tempo kunde hållas utan större problem och kändes som jag skulle kunna hålla på i evigheter! Dock kom skoskaven som ett brev på posten och mina vader började kännas av, men var inte aktuellt att växla ner eller avbryta utan rutten skulle slutföras!

Vid 13-14 km kom jag nog lite i av det man brukar kalla för runnershigh för energin ökade nästan och jag valde att öka tempot lite (helt utan att kolla pulsen) tills jag kände att detta börjar bli flåsigt.

När jag såg på klockan att jag bara hade drygt 2 km kvar och nästan oförskämt mycket energi kvar i benen så växla jag upp en sista växel och höll det tempot hela vägen in i mål med en snygg slutspurt!

Komiskt nog så var jag faktiskt inte märkbart trött när jag klev in i lägenheten, om man jämför med förra gången då jag näsan trodde jag skulle avlida. Så det fanns nog ett par kilometeter kvar i kroppen på det tempot jag höll på slutet om jag nu skulle få spekulera lite!

Något mycket trevligt var att jag inte kände ens en tillstymmelse till besvär i mina knän, trots att 99% av alla steg togs på asfalt!

Så jag ger passet tummen upp, men stort U!

Resultatmässigt så innebar detta att jag ej lyckades hålla 5:00-tempot som jag hade tänkt mig när jag skissade på banan, men först och främst var den siffran enbart tagen ur luften och detta lopp handlade i slutändan inte om att slå nytt rekord, utan helt enkelt visa att jag kan springa denna distans helt utan några som helst förberedelser på ren vilja!

Nu råkade jag visst sätta ett sk personbästa med nästan 6 minuter, men det är ganska ointressant för detta var alltså mitt 2:a genomföra "halvmarathon"!

Känns spontant som att jag inte fattar varför jag tvekade på att anmäla mig till DN Stockholm Halvmarathon 2013 14 September!? Inser även att mitt tidigare uppsatta tidsmål på denna halvmara eventuellt får justeras något...

Japp, detta var ett försök till en återberättelse av gårdagens euforiska upplevelse!