Keep moving forward!

Innan jag börjar min djupdykning så känner jag att denna bild passar in här!

Det ni ser är följande:

• Uppe till vänster: 2011-01-01 och utgångsläget för min första riktiga seriösa deff, startvikt @ 105 kg. Jag hade gått ner cirka 35kg innan denna bild togs. (se viktresan för mer info)
• Nere till vänster: 2012-01-01 och utgångsläget för min andra deff, startvikt @ 89 kg.
• Uppe till höger: 2012-08-07 och utgångsläget för min tredje deff, startviken @ 93 kg och resultatet hittar ni här.
• Nere till höger: 2013-03-17 och utgångsläget för min fjärde deff, startvikten @ 88 kg efter en kontrollerad bulk där ni hittar resultat på här.

Känns nästan overkligt att jämföra bilderna när man ser det så här. För 14 månader sen vägde jag mer eller mindre exakt samma som jag gör idag (skiljer 1 kg) men visuellt är det som "dag och natt" rentav?

Det är nu jag kommer till rubriken...

Keep moving forward!

Oavsett vad det gäller så är ett led i att bibehålla motivationen att alltid sätta upp nya mål, alltså sträva mot att bli bättre, snabbare, starkare eller vad det nu än må vara!?

Just detta är verkligen någon som stämmer in på mig. Får jag inte förbättras så tappar jag snabbt gnistan och slutar oftast med att jag återgår till att nöjja mig med hur det var innan och då tar x antal steg tillbaka i utvecklingen istället för att fortsätta utvecklas.

Rätt säker på att alla vet vad jag pratar om? Nu är jag inte felfri, för även jag har tappat motivationen upprepade gånger under min viktresa (för att ta ett passande exempel), men det viktiga här är att först och främst inte sikta för högt, för ett ouppnåeligt mål kan fälla även den bästa!

Utan tänk långsiktigt och se till att ha MÅNGA delmål på vägen, det är en lärdom jag fått under min viktresa och det är dagar som dessa det är extra bra att bläddra bland gamla dagsformsbilder för att verkligen påminna sig själv att det man faktiskt gjort är riktigt bra och sedan spekulera i vad som kan vara nästa vettiga delmål.

För jag skriver delmål, då jag aldrig kommer bli nöjd. Nöjd är jag möjligen dagen jag är bäst i allt, men det kommer jag aldrig kunna bli så då tävlar jag helt enkelt mot mig själv och i skrivande stund ska jag nu slå mina tidigare formtoppar!

Detta tänk har alltså fått mig att för varje år som gått på gymmet att höjja ribban ett par snäpp högre varje gång jag når toppen och i skrivande stund har jag precis lagt ribban ett par snäpp över förra årets toppnotering, för jag är faktiskt redan i bättre fysisk form än jag var för ett år sen!

Då kör vi? Dags att kugga upp!