Att gå ned i vikt

Detta ämne har jag redan berört vid flertalet gånger, men det är knappast ogjort arbete att än en gång dela med mig av mina tankar och funderingar i ämnet.

Jag har ju sen början av 2009 kämpat med att gå ned i vikt mestadels hela denna period och har under resans gång fått en hel bottennapp ömsom aha-upplevelser.

Nedan följer alltså mina tankar, vilket då inte är synonymt med ”the only way”!

Att gå ned i vikt

Krasst sett är detta ganska enkelt eller åtminstone ingen hemlighet. Det som krävs är att du ska äta mindre energi än vad din kropp gör av med.

Detta brukar ofta benämnas med ”kcal in vs ut”.

Svårigheten med detta är dock att:

1.      Veta hur mycket energi din kropp gör av med.

2.      Veta hur mycket energi din kropp får via maten du äter.

Om vi börjar i omvänd ordning, så finns det egentligen bara en lösning på problem nummer två, om man nu vill få svart på vitt vad man stoppar i sig. Det är att börja räkna kalorier, vilket för många kanske inte alls är en bra lösning och då bör man kanske undvika detta.

Att ta reda på hur mycket energi man gör av med är inte helt enkelt, oavsett hur pass noga man räknar på det. Jag har skrivit en ”guide” om det här, men trots att man applicerar detta så finns det ingen garanti för att siffrorna stämmer.

Exakt hur man bör gå tillväga för att gå ned i vikt är alltså inte självklart, men känner man att man inte har någon som helst koll på vad man äter dagligen borde man kanske åtminstone ta en titt på sin kost för att se hur pass mycket energi man stoppar i sig.

Har man historiskt ökat i vikt så är det rätt uppenbart att man äter för mycket och att då kanske sänka energintaget med 20% vänder en långsam viktuppgång till en långsam viktnedgång utan att behöva göra en stor förrändring!

Metoder

Detta är verkligen en djungel.

Senaste åren har det kommit så många nya dieter att jag troligen skulle kunna skriva en meterlång lista men för att nämna några som mest troligt alla hört eller läst om så verkar VLCD, LCHF, GI och Paleo vara några av dom som används flitigt.

Direkt jag hör ordet diet tänker jag på förbud eller åtminstone väldigt tydliga regler för vad man får eller inte får äta. Nu kanske detta är lämpligt förr vissa individer, men jag personligen får rysningar i kroppen när jag hör ”jag går på en diet nu”.

Varför? Jo, jag har själv testat ett par av dessa (innan jag visste vad en kalori var) och en diet höll på att kosta mig min hälsa då jag en dag helt enkelt svimmade i köket och vaknade upp med hål i en kökslucka, bula i pannan och en väldigt bekymrad syster som turligt nog var hemma hos mig när detta hände.

Det som var orsaken till min kollaps var ett på tok för stort kaloriunderskott kombinerat med låg vätskenivå som delvis var orsakat av att jag gick på en lågkolhydratdiet och dessutom fick den brilljanta idén att gå 2 timmar i solen efter en utekväll på krogen.

Jag gjorde alltså ALLA fel.

Efter denna incident satte jag med ned och funderade på hur jag skulle undvika att något liknande skulle hända och bestämde mig då för att lära mig kost- och näringslära från grunden!

Vilken metod man väljer är upp till var och en, men jag tycker man borde rannsaka sig själv och ha i åtanke om det känns som livskvalité att följa denna metod eller om det bara är för att man tror att det är den enda utvägen till att gå ned i vikt! Ingen metod är "den rätte", utan det som är rätt är den som gör att man under resans gång mår bra och slipper känna obehag över kosthållningen! 

Gå ned i vikt på rätt sätt

Något många glömmer bort är att det faktiskt finns ett teoretiskt max vad som är en lämplig viktnedgångshastighet.

Detta kanske inte är så intressant när man är väldigt överviktig, då man helst av allt gärna vill tappa tex 30kg snabbast möjliga.

Men man bör ha i åtanke att ju mindre fett man har på kroppen desto långsammare bör viktnedgången vara, om man nu är intresserad av att tappa i främst fettvikt. Vilket borde vara allas mål med en viktnedgång.

Gör man det dessutom i ett inte allt för hastigt tempo kan man dessutom minimera lidandet, för det är knappast kul att gå ned i vikt men att köra en sk quickfix är sällan en bra idé!

Vad som är ett lämpligt tempo är svårt att säga men för en som har ”några kilo extra” som ska skalas av är troligen 0,5 kg/vecka ett bra riktmärke medan en som uppenbart lider av (kraftig) övervikt troligen kan ligga på ett tempo över 1 kg/vecka.

En normalviktig kvinna på säg 60kg borde alltså inte välja att köra en VLCD-diet i 8 veckor kombinerat med onödigt mycket konditionsträning för att komma i form till beachen.

För det är här många gör fel, dom börjar med att äta (mycket) mindre och sen dessutom träna helt absurt mycket (mer) i tron att dom först och främst ska tappa i vikt snabbare och må bättre. Nu kommer såklart resultatet bli att viktnedgången går snabbare, men det betyder inte nödvändigtvis att man mår bättre och tanken med att träna och tappa i vikt är ju att just må bra/bättre i slutändan?

Min nuvarande metod

Denna skulle kunna kallas kcal-metoden. Jag styr alltså mitt energiintag utefter vad jag önskar se för utveckling på vågen.

Jag äter mer eller mindre precis som vanligt folk när det kommer till val av livsmedel, men justerar vissa livsmedelsmängder så det ska passa min sk kosthållning.

Det finns alltså inga förbud, inga uppenbara saker jag INTE får äta utan snarare endast en begränsning av hur mycket av ”allt” jag får/kan äta.

Nu har jag valt att äta min mat på ett sätt som kallas periodisk fasta, vilket då innebär att jag inte äter 5-6 gånger om dagen men detta handlar enbart om näringstajmning och har egentligen inget med vad som händer på vågen då jag ej kan lura energiprincipen med detta "verktyg".

Hur styr jag tempot?

Först och främst så är jag väldigt rädd om min fettfria massa, så med nuvarande dagsform är det helt uteslutet att under längre perioder ligga på ett stort kcalunderskott. Vad som är ett för stort underskott sägs enligt vissa studier vara mer än -70 kcal per kilo kroppsfett per dygn.

Tex. 10 kg fett = -700 kcal/dag.

Nu är detta bara en parameter, för något många glömmer bort är att försöka undvika att förlora i prestation på gymmet, i löpspåret eller på cykeln (eller vad man nu tränar). Det är minst lika viktigt att inte använda x antal träningsformer som verktyg för att tappa i vikt, utan grundtanken med viktnedgång ska vara att styra denna med kosten.

Detta är verkligen som dag och natt mot hur jag ”deffade” förut. Jag mådde skit, orkade knappt gå till gymmet.

Nu sätter jag nya personbästa på gymmet och i löpspåret, jag äter gott och jag tappar i vikt. Kan ibland nästan glömma bort att jag deffar, då det känns så naturligt på något vis.

För mig är träningen först och främst ett verktyg för att må bättre och resultatet av att jag tränar regelbundet blir att jag får äta mer mat än om jag hade setat still, inte att jag går ner i vikt snabbare!

En av anledningarna till att jag i nuläget vill tappa lite i vikt är för att kunna springa snabbare, då en tung kropp kräver mer energi att släpas runt. Men jag har inte råd att må skit och äta på tok för lite i tron att jag kommer tappa dessa 3-5kg snabbt, för detta skulle mest troligt även göra att jag ej presterar bättre under resans gång och kanske heller inte när viktnedgången är klar vilket skulle kunna resultera i att dom förlorade kilon återkommer + moms rentav snabbare än dom försvann!

  

Byt livstil, gå inte på diet!